Avel i praktiken

Planering

Avelsdjur, tidpunkt, valphage, slemsug, energipasta, peanger, liten valpambulans, våg, värmelampa, hage, utehage, leksaker, avmaskning, veterinärbesiktning, semester, träffa valpköpare, försäkring, registrering, klippa klor, uppdatera hemsida, hålla kontakt med valpkintressenter, tiken får diarré, valparna ska börja äta mat, torka kiss, torka bajs, tvätta, städa, utfodra, torka bajs, leka, socialisera, socialisering, öva att kissa och bajsa ute, träffa andra hundar och kanske vara ensam en stund. Det är mycket som skall planeras och göras. 

Tiken

Tikar löper i genomsnitt två gånger om året och om tiken inte blir dräktig kan hon bli skendräktig. Att tikar blir skendräktiga kan bero på en biologisk funktion. Hos varg där enbart den dominanta tiken blir dräktig, blir de övriga tikarna skendräktiga och alla tikar kan därmed ta hand om och dia valparna om något skulle hända ledartiken. Tamhundstikar blir könsmogna vid sex till tolv månaders ålder och genomgår då en spontan ovulation. Hundar har inte säsongsbundna löp utanlöper normal sett en till tre gånger om året. Löpcykeln består av fyra faser som är förhållandevis långa jämfört med andra däggdjur. 

Förlöp

Proöstrus: varar i genomsnitt 9 dagar, men kan variera allt från någon dag till ca 20 dagar. Inledningen av löpet, tikens vulva blir svullen och hon får sin blodiga löpflytning. Under förlöpet utsöndrar folliklarna (äggblåsorna i äggstocken) bland annat östrogen. De förhöjda halterna av östrogen påverkar andra hormoner i kroppen, vilket leder till att tiken får ägglossning. Tiken brukar inte vilja para sig under förlöpet, men brukar vara mer intresserad av hanhundar än vanligt.

Höglöp

Östrus: under höglöpet svullnar tikens vulva ytterligare, och hon blir mer mottaglig för parning. Produktionen av östrogen minskar under höglöpet, och istället ökar nivåerna av progesteron (gulkroppshormon). Ägglossning sker under höglöpet. Ofta, men inte alltid, ändrar löpflytningen utseende under höglöpet (ofta till mer mörkröd eller mer ljusröd) Höglöpet varar i genomsnitt ca 9 dagar, men kan variera från endast ett par dagar långt till att vara så långt som ca 20 dagar.

Efterlöp

Diöstrus: (skendräktighetsperidoden kallas ibland också metöstrus). Ca 5–7 dagar efter ägglossningen går tiken in i diöstrus. Under den här perioden vill tiken inte bli parad. Tiken slutar att ha löpflytning. Progesteronnivåerna fortsätter att öka under de första veckorna av diöstrus, och därefter minskar mängden progesteron gradvis igen. Diöstrus varar ca 2 månader. Tiken kan under den här perioden visa tecken på skendräktighet och t ex ha mjölk i juvret, bädda mycket, bära omkring på gosedjur etc. Om tiken är mycket skendräktig och/eller får mjölk i sina juver rekommenderar vi att du kontaktar veterinär. Eventuellt behöver din tik behandling som gör att skendräktigheten avtar - det finns vissa förhöjda risker för juvertumörer för tikar som är mycket skendräktiga, dessutom kan det vara rejält stressande för din tik.

Viloperiod

Anöstrus: en hormonellt lugn period, progesteronnivåerna går ned och livmodern får lov att återhämta sig inför nästa löp. Anöstrus varar ofta runt ca 4 månader. I slutet av den här perioden börjar tikens kropp förbereda sig för ett nytt löp, och nya folliklar kommer fram i äggstockarna.

Hanhunden

This is a Paragraph. Click on "Edit Text" or double click on the text box to start editing the content and make sure to add any relevant details or information that you want to share with your visitors.

Spermakvalitet

En av de vanligaste orsakerna till att tikar går tomma är att de parats på fel dag, en annan vanlig orsak är att hanhunden har dålig spermakvalitet. Detta är lätt att undersöka genom att ta ett spermaprov.Om en hanhund misslyckats med att para en tik eller om tiken inte blivit dräktig kan det vara aktuellt med en fertilitetsutredning. Utredningen består dels av en klinisk undersökning av hunden och dels av ett spermaprov. I spermaprovet bedöms spermans kvalitet under mikroskop. Veterinären tittar på spermiernas utseende, motilitet (rörlighet) samt eventuella defekter. 

Vaginalutstryk

Ett vaginalutstryk är en undersökning av cellerna i tikens vaginalslemhinna. Provet tas genom att en bomullspinne rullas mot vaginalslemhinnan i syfte att samla in celler som sedan stryks av mot ett objektglas. Cellerna färgas så att de olika celltyperna kan identifieras. Vaginalutstryk kan användas för att bestämma var i löpcykeln tiken befinner sig eller som en del i utredningen av sjukdomstillstånd i vagina. Ofta tas vaginalutstryk under den period då tiken beräknas närma sig höglöp och lämplig parningstidpunkt. När vaginalutstryket visar en bild överensstämmande med höglöp kompletteras undersökningen ofta med ett progesteronprov för bestämning av optimal parningsdag.

Progestoron-
prov

Genom att under löp mäta progesteron (gulkroppshormon) i blodet kan man avgöra den optimala tidpunkten för parning av en tik. Ibland behöver provtagningen upprepas vid flera tillfällen för att fastställa optimal dag. Felaktig parningstidpunkt är den vanligaste orsaken till att en tik inte blir dräktig.

Parning

En del parar sin tik varje eller varannan dag så länge tiken står för hanen, andra anser att det räcker med en eller två parningar. De flesta tikar har sin ägglossning i början eller mitten av höglöpningen. Äggen hos hund är omogna då de avges från äggstockarna. Det innebär att de inte är befruktningsdugliga. De behöver ytterligare två till fem dagar efter ägglossning en för att mogna. Därefter lever varje ägg i två till fyra dagar. Man brukar räkna med att hanhundens spermier lever i åtminstone fyra till sex dagar i tikens livmoder efter parningen. Tiken kan alltså bli dräktig efter en parning som gjorts flera dagar för tidigt i förhållande till ägglossningen. 

Insemination

Det finns olika anledningar till att vilja inseminera. Till exempel vill man använda en hane som bor väldigt långt bort eller att hanen inte kan para på grund av en skada eller för att undvika infektion. Artificiell insemination innebär att veterinären på konstgjord väg överför sperma från hanhunden till tiken. 

Det finns tre olika metoder för att inseminera en tik. Den första formen är att utföra inseminationen direkt när både hane och tik finns på plats. Det andra sättet är att sperman kommer transporterad kyld vilket är det vanligaste sättet att inseminera transportsperma. Kyld sperma som hanteras rätt kan under optimala förhållanden leva i tre till fyra dagar men det kan vara nog så kort tid om den ska transporteras långt. Det tredje och sista sättet är att använda fryst sperma. Det är en bra (och nödvändig) metod om man vill spara sperma för framtiden eller använda en hanhund som inte finns längre. Fryst sperma ska förvaras i flytande kväve i minus 196 grader vilket gör att den måste fraktas i en speciell behållare som är dyr att införskaffa.

​

För att importera sperma behövs tillstånd från Jordbruksverket. Man brukar räkna med mellan 50 och 60 procents chans för dräktighet vid naturlig parning eller insemination med färsk sperma. Chansen minskar till mellan 45 och 50 procent om man använder frusen sperma.

Dräktighet

Dräktighetstidens längd hos hund brukar anges till 63 +/- 5 dagar, räknat från första parningsdagen. Den stora variationen om tio dagar i en relativt sett så kort dräktighetstid som 63 dagar beror framför allt på tikens långa fertila period. En tik som paras tidigt under löpningen kommer att ha en längre dräktighetsperiod än den som paras sent i löpningen. Om man beräknar dräktighetstidens längd från ägglossningens början så går nästan alla tikar 63 dagar. Om man istället beräknar den från fertiliseringsperioden, det vill säga de bästa parningsdagarna, så går de dräktiga cirka 61 dagar.

De allra första tecknen på dräktighet är ofta diffusa och svåra att skilja från skendräktighet. En del tikar blir hungrigare ganska tidigt under dräktigheten. I mitten av dräktigheten kan man ofta se en slemflytning och mot slutet kan juvren svullna. Runda börjar tikarna oftast bli först i slutet av dräktigheten. Ungefär från vecka fem eller sex ökar tiken snabbt i vikt och efter sju veckor brukar man kunna känna fosterrörelse. Vill man veta säkert om tiken är dräktig eller inte är ultraljud definitivt den säkraste metoden - det kan man göra ungefär från dag 25. Det är möjligt att fastställa en dräktighet även med hjälp av en röntgenundersökning. Denna kan utföras efter ca 45-50 dagars dräktighet, då fostrens skelett har börjat mineraliseras. Ju senare röntgenundersökningen sker, desta lättare är det att se fostren. En del rekommenderar röntgen så sent som dygn 58.

Valpningen

Medan man under öppningsstadiet kan se hur tikens kropp då och då liksom spänns, kommer de riktiga krystvärkarna först i samband med att utdrivningssta­diet påbörjas. Temperaturen är nu uppe i det normala eller strax däröver. Temperaturstegringen är en tydlig indikation på att valpningen är igång. 

​

Den ofödda valpen är omsluten av två hinnor, den yttre och inre fosterblåsan. I samband med att värkarna blir kraftigare spricker den yttre blåsan, man säger att vattnet går. Ganska snart ser man den inre fosterblåsan med valpen ge en utbuktning mellan tikens anus och vulva och så småningom bli synlig. Den åker fram och tillbaka ett par gånger och trycks till sist ut av en kraftig krystning. Det händer ofta att också den inre fosterblå­san spricker och valpen kommer ut utan hinnor. Drygt hälften av alla valpar föds med huvudet först, hos de andra är bakbenen det första som kommer ut.

​

Varje valp är förbunden med sin moderkaka via navel­strängen. Vanligen kommer moderkakan ut precis efter valpen, men ibland kommer den först med nästa valp.