2024.01.15

 

Tanos & Kulas valpar har hunnit bli 10 dagar gamla.

​

Valpar föds ju både blinda & döva och man kan säga att de föds i ett fosterstadie. Men utvecklingen går fort!Under de första tolv dagarna mångfaldigas nerver och synapser (nervkontakter) och sinnen som syn, hörsel, lukt och balans genomgår en stor utveckling. Mot slutet av neonatalperioden (1-12 dygn) öppnar valpen sina ögon, även om den ännu inte kan se särskilt bra. 

 

 De hasar sig runt genom att kravla fram med frambenen, bakbenen hänger bara efter. Genom att kravla runt och vagga med huvudet från sida till sida kan valparna hitta både syskon och till mamma i valplådan och valpen får därigenom den första träningen av sina muskler och rumsuppfattning.  Förutom att de små äter, sover och bajsar & kissar (de sistnämnda två aktiviteterna klar de inte själva) så det fixar mamma Kula genom att (i mitt tycke) ganska hårdhänt slicka valparna. Förutom en enorm tillväxt och mer än fördubblang av kroppsvikten så händer inte mycket i valplådan. Samtidigt vågar jag påstå att, trots att det "enda" man ser i förändring är valparnas dramatiska tillväxt, så händer massor med så här unga valpar!

​

Under den här perioden ska valpen hanteras så lite som möjligt. De ska inte lyftas och stökas med (trots att det är inbjudande att fota, kela och visa upp dem) - det ör både stressande & desorienterande för dem. Tiken ska inte behöva släppa in hundar eller andra människor än familjen i valprummet och de första två veckorna ska valpar och tik störas så lite som möjligt.

​

Jag sover på en madrass precis utanför valplådan. På så sätt finns jag till hands närsom helst en valp gråter eller har "kört fast".  Kula kan själv gå i och ur valplådan som hon vill, ibland vill hon ligga en stund hos mig och ett par gånger per natt behöver hon gå ut.

 

Golvet i valplådan är isolerad med 10 cm frigolit och ovan på den ligger dubbla lager VetBetfiltar. I valplådan finns tre zoner. En zon har en värmemadrass under VetBedfilten, en zon har bara en värmelampa och en zon är utan värmeelement. Kula och valpar kan alltså själva välja vart de vill ligga.

​

​

2024.01.17

​

Utveckling dag för dag - och det går undan!

​

Idag har valparna både öppnat ögonen och tagit sina allra första steg. Förvisso vingliga men ändå! Det verkar vara kavat små krabater som Tano & Kula har bakat tillsammans. Vi har vägt dem också...och de får ordentligt med mat vill jag lova. Tyngst var Cerise hane, On Guard Bring It On, med sina imponerande 1980 gram! 

​

2024.01.20

​

Alla uppe och lär sig gå

​

Nu är alla valparna uppe och går, att de har blivit tre gånger större än de var vid födseln är ju fantastiskt! Alla valparna äter bra och verkar måndag bra. Det är sex riktiga fetknoppar som kravlar omkring, Kula har gott om mjölk som det verkar vara riktigt dunder i. När valparna har öppnat ögonen så tar det någon vecka innan de ser ordentligt. Jag väntar med att klippa klorna tills dess eftersom jag undviker allt lyftande innan synen är utvecklad.

​

2024.01.23

​

Alla har klippt klorna & tänderna börjar titta fram

​

Idag har det varit livat i valplådan! Alla valparna har börjat få tänder och de är uppe på benen! Idag har de prövat lite att leka med varandra, de brottas lite lagom klumpigt - såååå söta! Eftersom de nu är uppe och går ganska bra har jag klippt alla klor och det har gått så bra! Äntligen vågar jag lyfta dem lite och det blir plötsligt sex riktiga hundar där i valplådan.

​

2024.01.24

​

Fler tänder framme och nu kan de även slicka och bita!

​

Det går med rasande fart i valplådan. Betydligt fler tänder har tittat fram idag och valparna visar ett nytt beteende: idag kan de inte bara suga utan har börjat både slicka och bita. De blir mer och mer aktiva för varje dag och nu går alla hyggligt stabilt. De "leker" ganska ofta och är påtagligt engagerade i att brottas. De morrar och låter lite mer som hundar - och mindre som pippifåglar. Några skäller till då och då. De äter lite mer sällan men betydligt intensivare när de väl äter, Kula tar lite längre pauser från sina valpar och känner sig trygg med mig som barnvakt. Idag har valparna fått gå på utflykt, det vill säga att de har tillbringat ett par timmar utanför valplådan. Mycket uppskattat men oj så tröttsamt. Nu sover de gott och smackar så förnöjt i sömnen. Vi har en härlig tid tillsammans!

​

2024.01.26

​

Sötare & sötare - och tur är väl det

​

Valpar föds i ett fosterstadie där de är 100% beroende av sin mamma. De ser ingenting, de hör ingenting och de kan inte gå. Men utvecklingen går väldigt snabbt! Kulas småttingar, som vi kallar Småkulorna, har hunnit bli tre veckor. Natten som gick var de alla markant mer aktiva. De sover lite mindre och har tydligt ändrat beteende. Nu viftar valparnas på sina små svansar, de skäller och morrar. De försöker ta sig ut ur valplådan. Det verkar som om synen blivit bättre det senaste dygnet för nu håller de verkligen koll på både mig & Kula. Tidigare kände de bara doften av oss...nu måste jag ligga blickstill på natten annars börjar de direkt skrika och leva rövare. Till helgen planerar vi att flytta ut i glasverandan (jag har helt obefogat och utan någon som helst vetenskaplig grund fått för mig att valpana mår bra av att styras av dagsljuset). Men ett dygn till i babylådan blir det! 

​

2024.01.27

​

Nu hör de också

​

Senaste dygnet har inneburit stor förändring. Jag märker tydligt hur hörseln förbättrats! Nu ökar också intensiteten i leken och Småkulorna börjar se ut som riktiga hundar i miniatyr som leker och rör sig i slow-motion. Mamma Kula är inte särskilt oroad över att Vera & Karin visar intresse för valparna men Peter göre sig icke besvär! Renée och Kula har svårt för varandra så Renée är inte en hund vi avser att introducera för valparna just nu. Däremot är Renée en tik som älskar valpar så! Så när valparna har blivit cirka fem veckor gamla får Renée träffa dem - givetvis inte när Kula är med - och vi vet att Renée är världens bästa barnvakt!

​

2024.01.30

​

Nu har de flyttat

​

De senaste två dagarna har valparna verkligen varit tydliga med att de inte alls hör hemma i babylådan. De är stora tjejer och killar nu! Om de får säga det själva. Jag har haft öppet från valplådan så de själva har kunnat välja hur de velat göra - och alla ville ut!! Att de fortfarande är väldigt unga märks på hus snabbt de blir trötta av nya upplevelse och hur lite nytt de faktiskt vill uppleva. Det får mig att (ännu en gång) fundera över begreppet socialisering. Kanske vi ibland - i all välmening - låter unga hundar vara med om för mycket? Hur som helst så är det helt underbart att de gärna söker kontakt med mig också när de vill vila. Idag blev jag liggandes på rygg på golvet för Basic Intinct, eller Grållan som jag kallar henne, somnade på in bröstkorg. Huvudet kilade hon in i min hals. Och hon smackade och stönade så skönt i sömnen att jag inte hade hjärta att flytta på henne. Bloody Mary vill bli upplyft, när hon hör mig tultar hon fram och lyfter ett framben mot mig och jag väljer att tolka det som "Lyft mig, matte". Betty Boop och Bada Bing tror jag att jag fått för mina synder, vilka verkar vara många och svåra;) Pojkarna undrar jag om de är riktigt kloka. När jag städade ur valprummet hade jag ställt en tjock skumgummimadrass att luta mot väggen. Ni vet hur en sån ser ut, eller hur? Slät på ena sidan och toppig på andra sidan. Den toppiga sidan var vänd in mot rummet. När valparna kom ut så såg pojkarna madrassen direkt, flickorna upptäckte den inte ens. Pojkarna rusade direkt fram till madrassen och trodde förmodligen att de var i himmelriket -  de trodde det var 1000 tuttar de hittat och började omedelbart försöka dia madrassen. De trampade med tassarna, böt tutte, gläfste ilsket och missnöjt när det inte kom någon mat. Men man kan inte ta ifrån dem att de är envisa. 20 minuter försöte de få mjölk ur skumgummituttarna innan de gav upp.

​

2024.03.03

​

Nu håller småttingarna på att flytta på riktigt

​

En efter en flyttar nu våra valpar till sina nya familjer. Det är hjärtslitande...så sorgligt att det nästan är unbearable men samtidigt är vi så otroligt tacksamma över de fina människor som kommer bli valparnas nya familjer. Vilken lycka att känna ett 100%-igt förtroende för sina valpköpare! Och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni alla kommer trivas tillsammans , att valparna utvecklas till de härliga familjemedlemmar ni alla längtar efter. Och självklart önskar jag valpar som blir till friska, sunda och mentalt stabila vuxna Cane Corso!