OM OSS

Om On Guard

När intresset för hundavel vaknade började jag (Åsa) med att gå Svenska Kennelklubben uppfödarutbildning, sedan skaffade vi kennelnamn. Därefter började ett års letande efter rätt hanhund och jag överdriver inte om jag säger att jag valde mellan 100 hanhundar från hela världen. 

​

Egenskaper

- (vi tror) att en uppfödare bör ha 

1, En vilja och ambition att respektera och förstå rasstandarden. Det innebär inte "bara" vinklar och proportioner, utan det innebär också att vara medveten om rasens historia, ursprungliga funktion och mentalitet. 

2, Har för avsikt att arbeta transparent och ärligt och att man väljer så sunda hundar man kan.

Här är det kanske lätt att tro att det bara är hundar med A-höfter eller 0:or på armbågarna som skall användas i avel, så tycker vi inte det är! Det finns många olika aspekter på hundar som sätts i avel och mycket handlar givetvis om den avelskombination man tänker göra.

3, Att man vill och orkar finnas tillgänglig för sina valpköpare om och när dessa vill ha hjälp och stöd!

 

Avelsmål & utmaningar

Givetvis svarar vi - liksom de allra flesta andra hunduppfödare - att ambitionen är att föda upp goda representanter av vår ras! Det innebär rastypiska hundar, till kropp & själ. Självklart vill vi att hundarna skall vara sunda & friska samt ha bra arbetsförmåga och ett riktigt stabilt temperament.

Men vi måste också komma ihåg att en hund som är prefekt i ett sammanhang kanske inte nödvändigtvis är lika väl fungerande i ett annat sammanhang och därför tycker vi det är viktigt att vi som uppfödare till en kull valpar försöker matcha rätt valp med rätt köpare.

​

Varför Cane Corso 

Vi älskar djur och vi är båda utpräglade djurmänniskor! Vi bor på landet och hos oss finns både hästar, katter, höns och hundar! Dessutom arbeter vi med djur, framförallt med dressyrhästar. Vi har alltså djur som hobby, som arbete och som familj! 

​

Vi har båda haft hundar sedan barnsben och det har varit hundar av olika typ & ras. Anledningen till att vi landade i valet av Cane Corso är framförallt att jag, Åsa, är lite mörkrädd och inte helt bekväm med att vara ensam på gården när Ubbe arbetar på annan ort. Så vi ville ha en vaktande gårdshund av lite större modell, men ingen jätte och absolut ingen tröttmössa.

 

Vi ville dessutom ha en hund med kort päls och med en tillräckligt atletisk fysik så den skulle orka med - och uppskatta - långa, aktiva dagar utomhus. Vi ville självklart ha en så sund, frisk och långlivad hund som möjligt. Och vi ville ha en hund med massor av karisma och personlighet! När vi efter mycket letande, läsande och funderande hittade Cane Corso visste vi att vi hittat rätt ras. 

 

Under drygt två år läste vi allt vi kunde hitta om vaktande raser i allmänhet och Cane Corso i synnerhet, vi letade uppfödare & vi träffade ganska många olika individer av vår nya favoritras!  Det var en spännande tid men också en tid fyll av längtan efter att hitta "den rätta". Till slut föll valet på Kennel Mamarazza i Ösmo och deras fantastiska tik Strega. Det dröjde lite innan Strega blev dräktig men vad gjorde väl det när vi visste att vi hittat världens bästa?!

 

I maj 2011 föddes vår underbara, fantastiska och helt magiska tik Saba (Mamarazza's Saba da Buttapietra). En stor, rejäl tik med det mest fantastiska temperament och personlighet en hund kan ha. Det fanns inte en millimeter eller ett gram av Saba som inte var genuint och tryggt. Hon var såklart anledningen till att vi 2012 köpte en annan Stregaavkomma, Peggy (Mamarazza's Terra L'Elettra). Peggy var ännu en kärleksfull, personlig, rolig och underbar tjej som förgyllde våra liv! Tillsammans blev Saba och Peggy snabbt ett radarpar som älskade varandra!

 

Självklart gick det inte att hejda sig med bara två Cane Corso och när vi firade min 50-årsdag så såg jag på FB att Pia fått återbud på en av sina valpar.  Så en eftermiddag på Seven Mile Beach, Jamaica, frågade jag Ubbe om vi inte skulle ta och skaffa en hund till. Men det gick han inte med på utan svarade "Absolut inte!". Som alla andra häst- och hundtjejer blev jag ju såklart lite ledsen för vem vill inte (alltid) ha en hund eller häst till?? Men efter en liten stund så kom jag på bättre tankar! Jag hade ju precis fyllt 50 och då får man väl ändå anse att man är vuxen nog att själv bestämma om man vill ha en hund till? Så jag skickade ett SMS till Pia och skrev "Jag tar henne!". Pia svarade blixtsnabbt "Är det förankrat hos maken?" Varvid jag svarade "NIX!"

​

Strax efter hemkomsten från Karibiensemestern hämtade vi vår Gula Kula (Mamarazza's Immaculata di Bravura). Att Kula är en helt fantastisk hund behöver jag väl knappast berätta, det går nog inte att äska en hund mer än vi älskar vår Kula! Hon är bäst på alla sätt. Och nu hade vi fått blodad tand på riktigt. Nu dröjde det inte länge innan R' My Little Renée Des Seigneurs De Sparte anlände från Frankrike. 

​

Härliga minnen

Massor!!

Men om jag måste välja några så är det såklart den helt fantastiska resan med vår första valpkull!! Å så roligt, spännande och magiskt att få vara en del av dessa 7 nya liv. Valet av hanhund - som tog sin lilla tid, dräktigheten med byggande av valplåda, massage av trött mammarygg och många trevliga träffar med potentiella valpköpare. Valpningen och de allra första dygnen - så ljuvligt! Att sen få se valparna växa upp och bli egna individer och få följa dem i sina nya familjer. Alltså! Det var och är helt fantastiskt.

Ett minne från vår första hund Saba och när hon var 5 veckor gammal